Hasselsnoken eller Slätsnoken

Latinsk namn: Coronella austriaca

Tillägnat: Ida.

OBS! Inte mina egna bilder eftersom jag aldrig hittat någon hasselsnok.


Foto: Ola Jennersten

Vad har hassel med hasselsnoken att göra?
Troligtvis beror detta på att där hassel växer så kan det finnas just hasselsnok. Men den förekommer i alla torrare miljöer. Det finns beskrivet att den föredrar branta bergs-, stensluttningar, ljungbeklädd undervegetation och tallskog samt att marken ska vara sandrik. Även öppna äldre åkermarker, ängar, nämns också. Så man kan nog säga att förekomsten av hassel inte måste vara ett krav. Detta är en orm som gärna klättrar i träd. Kanske sågs den första gången nära hassel?

Av vilken anledning kallas ibland hasselsnoken för slätsnok?
Hasselsnoken saknar en s.k. knöl på respektive fjäll, vilket vanlig snok och huggorm har. Detta gör att hasselsnoken känns mer slät ? slätsnok.

Hur förökar sig hasselsnoken?
Honan lämnar vinterhålan och ger sig iväg, troligtvis, till en invand plats som vi kan kalla parningsplatsen. Där väntar hon. Hannarna söker upp honan med hjälp av lukten. Parningen sker troligtvis på våren men det finns uppgifter om att just hasselsnoken kan para sig på hösten och spara på befruktningen lite så att avkomman kommer till våren.
Honan förvarar äggen i sin s.k. kloak och äggen kläcks i samband med äggläggningen. Här skiljer sig hasselsnoken från vår vanliga snok (vattensnoken) som söker upp högar med förmultnande växter t.ex. komposter och gödselstackar och lägger äggen där eftersom det där är jämn och lagom temperatur.
Hasselsnoken nykläckta ungar äter insekter den första tiden.

Vad äter hasselsnoken?
Här där vi bor, på våra s.k. breddgrader antas hasselsnoken leva mest på kopparödla. Men den verkar föredra sandödla och skogsödla. Mindre smågnagare kan också slinka med. Den uppges också äta andra mindre ormar dels av den egna arten (kannibalism) och dels av huggorm. Hasselsnoken är okänslig för huggormsgiftet.
De nykläckta ungarna äter insekter.

Hur fångar/jagar den sin föda?
Som med de två andra ormarterna söks födan upp främst via lukten. Hasselsnoken ?kastar? sig sedan fram och hugger då t.ex. en kopparödla vid huvudet. Hasselsnoken slingrar sedan sin kropp kring bytet och kramar till.
Så gör inte vanlig snok (vattensnok) och huggorm.

Har hasselsnoken huggtänder?
Nej, den har bara små korta taggar, precis som ödlor och en del fåglar.
Huggormen har ju huggtänder och gift och anses ha ett faktiskt s.k. rent bett (men giftigt), till skillnad mot vanlig snok som också har huggtänder men mindre och ganska svaga men däremot anses ha en s.k. orent bett (utan gift). Med ?orent? menar man bakterier och s.k enzymer (ämnen som hjälper till att bryta ned föda).

Finns det andra djur som äter hasselsnoken?
Ja, kråkfåglar, vråkar och mårddjur.

Var och när hittar jag den?
Hasselsnoken är värmekrävande. Det antas att den är lite av en sjusovare. Den vaknar först i maj. Eftersom det då troligtvis är parningstid så är chansen stor att se den då. Likaså frampå höstkanten, fram till september, då honan ligger och värmer sig, gärna i solen och mot någon sten, för att äggen ska utvecklas. Mitt på sommaren rör sig hasselsnoken bara öppet ute om temperaturen ligger mellan 23-28 grader Celsius på tidig förmiddag och sen eftermiddag. Annars ligger den i någon håla eller under en sten.
Hasselsnoken ses oftast på platser med tät markvegetation, på blockrik eller sandig mark i solexponerade lägen, t.ex. lövskogsbryn, ljung- och hagmarker och öppna klippbranter.
Hittar du en hasselsnok så kanske du lägger märke till att den är lite långsammare och sävligare än huggormen. Till skillnad mot vanlig snok som är riktigt snabb. Och hasselsnoken ligger ofta kvar och kan då inta en hotställning med upprest huvud.

Hur ser utbredningsområdet ut i Sverige?
Tittar man på äldre bilder så fanns hasselsnoken i Bohuslän med en koncentration kring Göteborg. Kring Mälaren och lite spritt runt våra större sjöar. På östkusten och på Öland och Gotland.
I dag verkar utbredningen mer gles. De senast (199-2007) inrapporterade fyndplatserna är: Kaxholmen vid Vättern (1st), öster om sjön Götemar vid Misterhult (1st), nära Ekelunda på Öland (1st), runt Karlskrona (3st) och lite sydost om Kivik (1st). Senast en hasselsnok rapporterades i Vänersborgstrakten är okänt, för mig.

Vad är det största hotet mot hasselsnoken?
Att öppna marker växer igen. Miljögifter anses ha stor betydelse då de främst hotar hasselsnokens bytesdjur. Att sedan människan emellanåt slår ihjäl hasselsnoken i tron att det är huggorm, trots att bägge är fridlysta gör ju inte förhållandena bättre för hasselsnoken.

Vad skiljer våra tre ormarter åt?
Jämför man slätsnok(hasselsnok), vanlig snok och huggorm så är skillnaderna ganska stora. Eller små. Det beror på hur man tänker ? och tittar. Klicka här för att se en tabell i ett nytt fönster.


Bilder från internet:

Foto: Pierre Stjernfeldt / Myra
Klicka på bilden för att se mer bilder från bildarkivet Myra.


Foto: Pierre Stjernfeldt / Myra
Klicka på bilden för att se mer bilder från bildarkivet Myra.

Hasselsnok (c) Gustav E. M. Nyman
Foto: Gustav E. M. Nyman


Foto: Wikipedia, F. Spangenberg --> Der Irbis


Foto: Länsstyrelsen Gotlands län

Mer bilder: i Google skriv hasselsnok och klicka på bilder.


Läs mer på internet (källor):
Ett myller av liv. Och: ormar

Sveriges herpetologiska förening

Wikipedia, snokar

Länstyrelsens faktablad

Hasselsnok

Kolmårdens djurpark, Hasselsnok


Litteratur:
Sveriges grodor, ödlor och ormar. Ingemar Ahlén, Claes Andrén och Göran Nilson. Författarna och Naturskyddsföreningen 1992. ISBN: 91-558-3711-5 (sid 32)

Våra groddjur, ödlor och ormar. Bengt Sjögren. Zindermans 1973. ISBN: 91-528-0034-2 (Sid 122-128)

Våra djur och växter. Bo och Gunnel Petersson. Trevi 1983. ISBN: 91-7160-678-5 (sid 320)

Kommentarer
Postat av: Harriet Landergård

Jag har hittat en stor hasselsnok på tomten. Mycket vacker. Försökte fotografera den senare, men då hade hon/han slingrat undan.



2009-06-22 @ 11:24:49
Postat av: Nisse

Hasselsnoken kommer fram i solen när temperaturen är 'lagom' - "mellan 23-28 grader Celsius på tidig förmiddag och sen eftermiddag".



Jag hoppas verkligen att du kan få den fotograferad.



Var bor du?

2009-06-22 @ 13:21:56
URL: http://blogg.ngn.nu
Postat av: Inga Winroth

Nämdö kyrkas vaktmästare och undertecknad såg en liten hasselsnok på Nämdö Kyrkogård igår den sista maj.Den var verkligen väldigt fin. Kul att den finns i Stockholms skärgård också.

2010-06-01 @ 18:13:40
Postat av: Nisse

Inga:

Jag får in flera rapporter om Hasselsnok just kring Stockholm. Intressant.



Det finns svaga tecken på att just Hasselsnoken kan vara lite på väg tillbaka. Kan beror på den allmänna fridlysningen.



Givetvis är jag grymt avundsjuk på alla som fått se Hasselsnok så länge jag själv inte fått gjort det.

2010-06-01 @ 21:03:22
URL: http://blogg.ngn.nu
Postat av: Lotta Forsberg

Såg en Hasselsnok igår påskafton på stenhäll nära Erstabadet. Mycket vackert exemplar som jag hann få se riktigt ordentligt. Helt fantastiskt. Har bara sett död på så nära håll som barn.

2011-04-24 @ 11:28:46
Postat av: Nisse

@Lotta Forsberg:

Avundsjukan väller upp!



Lyckos!

2011-04-24 @ 12:50:13
URL: http://blogg.ngn.nu
Postat av: Fredrik

Hej

Trevligt liten artbeskrivning. Här i östra Småland, norr om Oskarshamn-Mönsterås finns hasselsnok lite varstans. Jag brukar hitta några få varje år och oftast är det dräktiga honor eller nyfödda ungar i augusti,letar ändå inte efter dem. En dräktig hona mätte jag till 79 cm, hon bet till ordentligt, kan jag försäkra. En vacker röd hane i våras mätte knappt 70cm. Blir lite dämpad av att se dem överkörda.

Tips på lokaler, Stensjö by, Fårbo, Misterhult, Figeholm, Emsfors, Möckhult, Virum och Hycklinge. Vid Borgholms slottsruin har jag sett dessa ormar. Arten är inte så sällsynt som en del tror, upplever jag. Den är en doldis, dock.

2012-02-20 @ 17:49:48
Postat av: Nisse

Fredrik:

Jovisst är den en doldis. Läser emellanåt att den beteendemässigt liknas vid kopparödlan och de är ju enormt vanliga men syns inte så ofta.

Jag bugar å tackar för lokaltipsen.

Du får gärna skicka ett ePostmeddelande till: (nisse ( @ ) ngn.nu och berätta mer i detalj om hur biotoperna ser ut.

2012-02-20 @ 21:03:57
URL: http://blogg.ngn.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0